Att vara värdelös

Speak up! / Permalink / 0
Idag vaknade jag lite smått bakis. Huvudet bultade, rummet snurrade och spyan satt i halsen. Efter knappt tre timmars sömn beslöt jag mig för att kliva upp, dricka lite vatten och skölja ner ett par Alvedon i hopp om att få sova några timmar till.
Jag kände hur ångesten kom smygande när jag krupit ner i sängen igen. Bröstet bröjade värka, det blev jobbigt att andas och tårarna brände bak ögonlocken. Jag kände mig så ensam och värdelös så att det gjorde ont.
När detta händer sätter jag på en podcast. Att höra någons röst skapar lugn. Idag lyssnade jag på Creepypodden. Det var alldeles för spännande, så jag somnade aldrig om, utan låg kvar i sängen och bara lyssnade. 
 
Vid 11 mötte jag upp en vän för att äta lunch på stan. Dessvärre beslöt sig hennes bil för att inte starta, så vi gjorde helt enkelt egen lunch.
Det var tacksamt att ha sällskap när jag ändå kände mig som ett vrak.
Bara någon timme efter kom Max och hämtade upp mig och Klara för transport hem till Skåne. Zimba & Maggie blev kalasglada när vi kom hem. Och det var minsann som balsam för själen ett glida ner i soffan med Zimba, gosa och powernapa.
 
Nu har jag precis krupit ner i sängen. Imorgon ska vi åka till Ullared. I vanliga fall borde jag vara supertaggad och förväntansfull, men inte idag. Huvudet värker av alla tankar och funderingar. Jag borde tycka om mig själv, men det är svårt när det känns som ingen annan gör det. Jag vet att så är inte fallet, men vid tillfällen som detta är det svårt att förstå.
Jag känner mig äcklig och inte älskvärd för att jag är överviktig och väldigt missnöjd med min kropp. Med tanke på hur jag behandlat min kropp och vad den blivit utsatt för är det svårt att tänka sig att någon kommer uppskatta mig.
Jag känner mig även helt värdelös på jobbet. Det grämer mig att jag inte kan allt eller vet hur jag ska hantera alla situationer. Jag kan plugga och läsa på hemma flera timmar om dagen för att bli mer kompetent, men det stillar ändå inte mitt dåliga självförtroende. Jag vet på riktigt inte hur jag ska bära mig åt för att faktiskt ska må bra. Kan man önska sig det i julklapp? Att må bra? 
 
Till top