Ångest
Hörrni, det är dags att snacka ångest... igen! Slår vad om att ni hoppar jämnfota av glädje. Till skillnad från föregående inlägg så har jag sovit av mig ruset från förra veckans panikångestattack och är numera någorlunda munter och fit for fight igen.
Det jag egentligen vill dela med mig av till er är mina ångestpapper. Vad är det undrar ni säkerligen och det ska jag alldeles strax förklara. Jag blev själv inspirerad av en annan tjej i någon grupp på Facebook för något år sedan. Hon hade delat med sig av sina ångestpapper. Tre stycken. Ett grönt, ett gult och ett rött. Hanterbarhet, ökad ångest och panikångest. Jag tror ni är fullt kapabla att själva para ihop vilken färg som hör ihop med rätt tillstånd.
Under hanterbarhet har jag listat saker som hjälper mig att upprätthålla ett välbefinnande. Målet är att vara grön så mycket jag kan, men inte ens den bästa klarar att dansa genom livet utan lite motgångar. De papper som hör till gul och röd identifierar symtom för ökad ångest och panikångest, likaså vilka åtgärder som bör vidtas vid varje tillfälle.
Som den arbetsskadade sjuksköterska jag är har jag givetvis dokumenterat allting. En gång om dagen, oftare vid behov, sedan slutet av 2017. Efter årsskiftet 2019/2020 valde jag att stoppa undan mina slitna papper. Jag kände att jag var så pass välmående att varken gult eller rött varit ifyllt på flera månader. Och det gick strålande fram till förra veckans störtcrash.
Jag skulle vilja påstå att fördelen med mina ångestpapper är att jag får en bättre översikt av trender och triggers och kan således avleda mig själv i ett tidigt stadium innan jag uppnår gult.
Idag plockade jag fram de slitna stackarna. De fick sig en ny fräsch look och lite uppdateringar. Och nu hänger de där så fint igen på mitt kylskåp. Om jag ser det som ett bakslag? Nej, snarare som en vilja att hitta tillbaka till det konstanta välbefinnandet. Och jag tänker inte sluta förrän jag är i mål denna gång heller.
